Jag slänger in en dikt från förr men som ändå stämmer idag, igen.... Jag skriver mycket. Jag borde spara mer, inte slänga... Men här kommer den. Dorpans lilla poesistund!
Jag uppslukas
Som ett järngrepp håller du mig kvar.
Med strypkoppel och järnbojjor.
Du slukar min tid.
Hypnotiserar mig.
Fastbunden.
Jag vill slita mig loss men kan inte.
Tiden uppslukas som utav demoner.
Jag uppslukas.
Jag försöker göra mig fri, kan inte.
Strypkopplet gör sitt.
Järnbojjorna gör sitt.
Och jag gör mitt.
Jag ger mig hän.
Godkväll på er!
-------------------------------------------------------
Jag får slänga in en nu på nattlig tid som också kommer från förr...
Den heter - Att välja ensamhet.
Väljer jag ensamheten?
Eller väljer ensamheten mig?
Är mitt öde att vandra denna väg ensam eller väljer jag det själv?
Är ensamheten något bra eller dåligt?
Väljer jag då mellan bra och dåligt?
Eller väljer det bra eller dåliga mig?
Att välja ensamhet
Några tycker synd om dem som är ensamma.
Några tycker att dem är starka människor.
Några tycker att dem är konstiga och undrar vad som är fel på dem.
Några undrar varför dem helt enkelt är ensamma.
Väljer dem det?
Väljer jag det?
Är jag konstig?
Är jag stark?
Är jag ensam?
Ensam är stark.
Att välja eller inte välja.
Ensamheten eller jag - vem väljer vem?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv nåt trevligt så blir jag glad =)