Fast

Ligger här i min säng, handlingsförlamad på många sätt.. Tårarna flödar- hela tiden när en sekunds ensamhet kommer på. Jag är ingen martyr som andra. Kan inte leva så....men jag måste gå upp - jobba... Med något som är kul! Det är bra. Jag glömmer inte- tänker inte på annat men jag tvingas agera. Vara! Inte bara ligga och känna tårar bränna. Inuti och utanpå..,